Europa runt del 5, ROMA

15/8 Roma
Vi var ett helt gäng som träffades varje kväll på Campidoglio. Maurizio kunde allt om Rom.
All historia och alla legender. Han var en fantastisk guide. Måste nog säga att den tiden var helt fantastisk. Tyvärr fanns det en baksida som jag inte tyckte var så kul: Svartsjuka!
Om jag någon gång mot förmodan skulle gifta mig så ska det bli här på Campidoglio i Rom.
Jag var/är helt förhäxad av platsen. Jag säger bara Michelangelo..............

Vi, jag och min väninna åkte ofta ut till kusten och badade. Till Ostia.
Pengar... ja, de väntade jag på. Det var inte lika enkelt då. Ringde min mamma från telefonstationen och hon berättade att det hade varit lite problem att föra över pengar till ambassaden (Dollarkris just då). Men hon trodde det hade gått vägen nu.
Vi åkte till ambassaden i Rom och fick träffa en tjänsteman som sa att den enda anlednigen att vi skulle kunna få pengar som var överförda var om vi skulle köpa biljett hem.
Ja, naturligtivs var det det jag skulle göra!!!
Den 25/8 fick jag äntligen mina pengar från ambassaden. Vilken lycka, nu kunde jag betala tillbaka till alla otroligt snälla människor som hjälpt mig/oss.

De människor som jag lärde känna i Rom, både män och kvinnor, var helt underbara.
Det blev lite turbulens en gång när en italiensk tjej blev ordentligt på lyset och hon skulle hem. Maurizio och jag följde henne hem och ringde på dörren. Där stod vår kompis full som en alika och vi försökte att förklara att det inte hänt något allvarligt utan hon var bara onykter. Inte så kul!

HA!
När vi träffades hela gänget var vi ca 15 personer. Det var Maurizio, Gino, Mario, Angelo. Carlos etc med respekive.

Vi besökte nattklubbar, samlingsplatser, berömda platser. Umgicks som vanligt folk. Jag älskade min tid i Rom. Så många fantastiska människor , så många fantastiska platser. Det är som att gå omkring i en historiebok. Älskar stan. Jag har återvänt många gånger.
Sista dagarna:
Vi samlades alla på Campidoglio:Mauri, Gino, Angelo, Carlo +några flera. De tog adjö av min väninna som åkte före mig. Det var slutet av vår gemensamma resa.
Jag fortsatte min vistelse med några trevliga svenska tjejer.

Söndag den 12/9 lämnade jag Rom . Det kändes.
Mauri och jag tog farväl på stationen (tog tåget hem) och det var väldigt jobbigt. Visste att att jag snart skulle komma tillbaka men ändå.....

Den 14 sept var jag hemma igen. Vilket antiklimax!