Min vänninas, (vi kallar henne Ulla) släktingar hämtade oss på O`Hareflygplatsen i Chicago. De bodde i en liten stad som heter Rockford. Det blev sega timmar tills vi lade oss, efter en massa snack med familjen fram till tvåtiden på morgonen amerikansk tid.
Under tiden i Rockford umgicks vi med vänner, gick på blind-dates (FY FAN) som frun i huset ordnade åt oss. För fösta gången i mitt "långa" liv åt jag pizza (det hade inte kommit till Östersund på den tiden) och vi bowlade. Det var jättekul.
Vi promenerade ned till city varje dag, i snöblasket, det var ju Illinois och vintern var ju ganska lik den i Sverige. Att gå var ju inte helt lätt eftersom det inte fanns en enda trottoar ute i villaområdet. Allt var anpassat för bilar.
Efter en månad flyttade vi till en annan Svensk/Amerikansk familj. Där lagade vi (dvs Ulla) mat och jag bistod henne. Jag kunde inget. Vi lagade mycket svenskt som blev väldigt uppskattat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar